Europa

Kunglig födsel väntas gjuta liv i svensk monarki

Kronprinsessan Victorias och pris Daniels första barn fick se dagsljuset i slutet av februari.

De allra flesta svenskar glädjer sig mycket åt att det populära kronprinsessparet har blivit föräldrar. Men också den republikanska föreningen som kritiserar monarkin som institution har under den senaste tiden fått fler medlemmar.

Kronprinsessan Victorias och pris Daniels första barn fick se dagsljuset den 23. februari.

Victoria hade så småningom trappat ned på sina representationsuppdrag inför föräldraledigheten. Men så sent som den 21 februari deltog hon i en lunch med Finlands president Tarja Halonen på det kungliga slottet i Stockholm.

Efter födseln informerade riksmarskalken rikets ledning om nyheten. I de traditionella ceremonierna ingick också bland annat en tacksägelsegudstjänst i Slottskyrkan.

Det kungliga barnet får därmed lära sig att stå mitt i offentlighetens ljus ända från början.

Över 200 år med ätten Bernadotte

Barnet som föddes är den nionde generationen i dynastin Bernadotte, som anlände till Sverige för drygt 200 år sedan. Då valdes den franska marskalken Jean Bernadotte till svensk tronarvinge.

Bernadotte blev år 1818 kung Karl XIV Johan. Familjen Bernadotte har suttit på tronen längre än någon annan dynasti i Sveriges historia.

Genom giftermål har den svenska kungafamiljen under årtiondenas lopp besläktats med andra kungahus i Europa.

– Alla kungahus i Europa är på något sätt släkt med varandra. Det utgör en stark länk mellan familjerna. De har personliga kontakter och de skriver och ringer till varandra, säger historikern Herman Lindqvist, som skrivit boken Kungligt och mänskligt om ätten Bernadotte i Sverige.

Enligt Lindqvist står det svenska kungahuset det norska och det danska kungahusen närmast.

– Där är släktskapet som djupast. Men även trådarna till Belgien och Nederländerna är starka, liksom till många av de tyska furstehusen som under seklernas gång ”levererat” drottningar till Sverige.

Under tidigare sekler hoppades regeringar många gånger på att släktskapet mellan de olika tronerna skulle besegla fred och förhindra krig.

– Tyvärr fungerade detta väldigt sällan. I första världskriget var till exempel de ryska och tyska furstehusen nära släkt och många trodde därför in i det sista att kriget kunde förhindras. Så blev det ju inte, säger Lindqvist.

Könet spelar ingen roll

Kronprinsessparets barn väntas bli tronföljare med tiden och därmed en ny länk mellan nutid och forntid. Det är också det första barnet som ända från födseln har arvsrätt till kronan som monarkens äldsta arvinge – oavsett om det är en man eller en kvinna. Successionsordningen ändrades 1980 då prinsessan Victoria redan var född.

– Det kan låta mystiskt och tramsigt för en del, men för många fungerar monarkin som ett fundament – något som funnits i alla tider. Om allt går bra kommer den nyfödda prinsessan att gjuta nytt liv i monarkin i Sverige, förutspår historikern Lindqvist.

Elisabeth Tarras-Wahlberg, hovexpert och tidigare presschef för hovet, upplever att den kungliga födseln är något mycket positivt för det svenska kungahuset.

– De allra flesta glädjer sig mycket åt att kronprinsessparet ska bli föräldrar, säger hon.

Den republikanska föreningen väntar sig dock också att få nya anhängare i och med den kungliga födseln. Föreningen anser att en statschef som har symbolvärde för Sverige ska tillsättas genom demokratiska val och att monarkin som institution därmed är förlegad.

– Diskussionen om statsskicket i Sverige har ökat sedan kronprinsessparets förlovning. Därefter har det varit bröllop, skandaler och graviditet. Republikanerna gynnas av att debatten ökar i omfattning, säger Magnus Simonsson, generalsekreterare för föreningen.

Länkar:

Euroopan kuninkaalliset ovat yhtä suurta perhettä

Sveriges Kungahus

Mer om artikelns tema

kronprinsessa Victoria, Kungafamiljen, svensk monarki, Sverige