Europa

Stockholm slår Helsingfors inom miljöarbetet

Årets europeiska miljöhuvudstad Stockholm ligger före Helsingfors, särskilt när det gäller utsläppsminskningar och energilösningar. Inom kollektivtrafiken går det i alla fall bra för Helsingfors.

Tuomo Tarvas
Bild Sweden.se/Image Bank/Nicho Södling
Översättning Heidi Rustanius

Svenskarna grabbar ofta åt sig priser och pokaler mitt framför näsan på finländarna, och så gick det också i en miljöjämförelse mellan huvudstäderna. Europeiska kommissionen har utsett Stockholm till Europas första miljöhuvudstad. Helsingfors hade inte ens nominerats.

Trumfkorten för Stockholm är bl.a. att staden har effektiviserat sin vattenrening och infört trängselavgifter. Stockholm har också lyckats minska sina utsläpp av växthusgaser med omkring 25 procent från 1990 års nivå.

I Helsingfors är vattenreningen och vattenkvaliteten av toppklass, men trängselavgifter har det än så länge bara varit tal om.

Dessutom är de totala utsläppen i Helsingfors bara en aning lägre än de var år 1990. I Stockholm var utsläppen av växthusgaser år 2008 omkring 3,5 ton per invånare, i Helsingfors 5,6 ton.

Stockholm skyr kol och olja

Helsingfors utsläppsbörda ökas främst genom kolberoendet.

– Stockholm har ett försprång just tack vare energilösningarna, medger Pekka Sauri som är biträdande stadsdirektör i Helsingfors.

Helsingfors producerar en tredjedel av sin fjärrvärme med kol som är en stor föroreningskälla. Bara 3 procent av värmen alstras genom avfallsförbränning. I Stockholm är avfallsförbränningens andel cirka 20 procent, och biobränslen ger dessutom upphov till omkring en tredjedel av fjärrvärmen. Kol och olja står bara för en femtedel av hela värmeproduktionen.

Helsingfors ställning förbättras i någon mån av att 93 procent av husen i staden är anslutna till fjärrvärmenätet. Motsvarande andel i Stockholm är bara 70 procent.

Helsingfors siktar i likhet med Stockholm på att vara kolneutralt senast 2050. För detta krävs dock drastiska åtgärder. En övergång från kol till förnybara bränslen har beräknats vara dyr och minska inkomsterna för Helsingfors Energi. Därför är en hetsig kommunalpolitisk debatt om saken att vänta.

Enligt Sauri blir det nödvändigt att höja kommunalskatten i Helsingfors med tre procentenheter, om Helsingfors Energis vanliga överskott, som i normala fall styrs till stadens kassa, uteblir.

Kollektivtrafiken i Helsingfors är av toppklass

Enligt vissa måttstockar ligger Helsingfors före Stockholm. Pekka Sauri berättar att kollektivtrafiken i Helsingfors har fått bättre betyg än kollektivtrafiken i Stockholm.

Så sent som i februari utsågs kollektivtrafiken i Helsingfors till näst bäst i Europa, när bilförbunden i 15 länder gjorde en jämförelse. På första plats kom München.

– Stockholm lade ner sin spårvagnstrafik på1960-talet samtidigt som Sverige gick in för högertrafik. Det beslutet har staden ångrat ända sedan dess, konstaterar Sauri.

I vår huvudstad finns det också gott om parker, luftkvaliteten är rätt bra och återvinningsgraden som är 49 procent hör till de bästa i Europa. I Stockholm återvinns bara en fjärdedel av avfallet, resten förbränns.

Enligt biträdande stadsdirektören Pekka Sauri har Helsingfors för avsikt att ansöka om att utses till miljöhuvudstad först när det finns möjligheter att bli tilldelad utmärkelsen, det vill säga när energiproduktionen är mindre kolberoende.

– Vi vill inte ge oss in i kampen bara för att förlora, säger Sauri.

Källor: HRM Helsingforsregionens miljötjänster, www.avfall.se, www.stockholm.se, www.hel.fi, www.helen.fi, www.helsinginymparistotilasto.fi

Länkar

Europas miljöhuvudstad
Stockholms miljöbarometer

Mer om artikelns teman

energi, hållbar stad, Helsingfors, klimatförändring, Pekka Sauri, Stockholm