Europa

BNP är inget mått på välfärd

Bruttonationalprodukten ger en snäv bild av världen. EU vill utveckla mätmetoder som visar på verkliga förändringar i välfärden.

Tuomo Tarvas
Foto Futureimagebank
Översättning Heidi Rustanius
17.2.2010

Bruttonationalprodukten används ofta för att jämföra olika länders välfärdsnivå. Ändå säger BNP inget om den faktiska välfärden utan anger bara produktionstillväxten.

En kommission under ledning av Joseph Stiglitz har på uppdrag av Frankrikes president Nicolas Sarkozy rekommenderat att alternativa mått används vid sidan av BNP. Europeiska kommissionen har i samband med sitt initiativ ”Bortom BNP” offentliggjort sitt eget förslag till bättre mätning av framsteg.

Det finns redan flera modeller som kan användas jämsides med bruttonationalprodukten. Sådana är bl.a. indikatorn på faktiska framsteg (Genuine Progress Indicator, GPI) och indexet över hållbart ekonomiskt välstånd (Index of Sustainable Economic Welfare, ISEW). De beaktar bl.a. sådana olägenheter för miljön, föroreningar och sociala omständigheter som den ekonomiska tillväxten ger upphov till, t.ex. ökade inkomstklyftor i samhället. Bruttonationalprodukten tar ingen hänsyn till de här delområdena.

”BNP bör frångås helt”

Enligt Statistikcentralens forskningschef Jukka Hoffrén är Kina ett bra exempel på att ekonomisk tillväxt inte för med sig enbart välfärd. I Kina har BNP länge stigit rasande snabbt. Samtidigt har industrialiseringen, den ökade trafikvolymen och utsläppen orsakat enorma skador på miljön.

Enligt Statistikcentralens kalkyler har finländarnas välfärd mätt med indikatorn på faktiska framsteg inte blivit bättre på 20 år, i stället har den försvagats. Det beror bl.a. på en drastisk ökning av inkomstklyftorna och olägenheterna för miljön.

Enligt Hoffrén bör användningen av BNP frångås helt i något skede.

– BNP mäter produktionsökningar medan de nya indikatorerna mäter ökad välfärd, säger Hoffrén.

Finland i täten inom grundläggande statistik

Enligt Jukka Hoffrén arbetar president Sarkozy intensivt för att främja de nya modellerna i Europa och på andra håll.

– Också Tysklands förbundskansler Angela Merkel är inne på samma linje.

Nationalekonomerna i Finland har däremot varit njuggt inställda till ett modellbyte. Hoffrén påpekar i alla fall att Finland har goda förutsättningar att ta i bruk de nya modellerna, eftersom den grundläggande statistiken hos oss hör till de mest heltäckande i Europeiska unionen.

– Därför är sammanställandet av mått avgjort snabbare och de erhållna resultaten mycket tillförlitligare än i övriga EU-länder, konstaterar Hoffrén.

Kommissionens fem åtgärder

1. Komplettering av BNP med indikatorer avseende miljö och samhälle. BNP och arbetslöshetssiffror säger inget om miljöns tillstånd eller social ojämlikhet.
2. Beslutsunderlag i nästintill realtid. Exempelvis beslut som rör miljövården försvåras av att de bakomliggande uppgifterna är inaktuella eller otillräckliga. BNP-statistiken uppdateras däremot ofta, med några veckors mellanrum.
3. Tillförlitligare rapportering om fördelnings- och jämlikhetsfrågor. Social och ekonomisk sammanhållning är ett av EU:s övergripande mål. Det skulle vara lättare att nå, om mera detaljerad information om inkomstfördelningen fanns.
4. Utveckling av en EU-resultattavla för hållbar utveckling. Kommissionen undersöker möjligheterna att utarbeta en resultattavla som baserar sig på EU:s indikatorer för hållbar utveckling. Bland dem ingår förbrukning av naturresurser, luftföroreningar och hållbar konsumtion.
5. Utvidgade nationalräkenskaper som också omfattar frågor om miljö och samhälle. Avsikten är att komplettera Europeiska nationalräkenskapssystemet med en integrerad miljö- och ekonomiredovisning.

Länkar

EU-kommissionens initiativ Bortom BNP

Mer om artikelns teman

BNP, hållbar utveckling, Joseph Stiglitz, Nicolas Sarkozy, välfärd